Dramaturgi

Jag fixar inte att skriva synopsis. Jag vet att det är bra och när jag håller skrivkurser pratar jag mycket om fördelarna med att göra både synopsis, karaktärer, platsen eller världen där allt ska utspela sig och tidslinjen i förväg. När jag nu snart är färdig med ”Och en flaska rom” hade  jag bara några karaktärer samt tid och platsen  klart för mig när jag startade. Trots det landade manuset i dramaturgins grunder.

Detta visar att man kan jobba som man själv vill. Huvudsaken är att det blir rätt på slutet och när jag summerar det jag har åstadkommit ser det ut som i bilderna nedan i frågan om dramaturgi. Ett tips är alltså att oavsett hur du jobbar, se till att komma hit på slutet, oavsett om du har dramaturgin klar för dig från början, eller låter känslan styra så att du ändå hamnar rätt.

Skärmavbild 2016-07-01 kl. 10.49.15

Tänk på att den dramatiska kurvan och vändpunkterna är intimt bundna till varandra. Du kan alltså inte ha den ena utan den andra.

Skärmavbild 2016-07-02 kl. 10.45.49

Magiska tal är inte nödvändiga, men finns de där är det alltid något som läsaren omedvetet tar hjälp av för att hänga med i berättelsen. Både tretal och sjutal fungerar.

Skärmavbild 2016-07-01 kl. 10.59.47

Annonser

Boken om Äventyrsspel

I går kväll var jag på en häftig tillställning. Det var releasefest för boken om Äventyrsspel. Lokalen kunde varken ha varit mer Mutant eller mer strålande: Vi var i reaktorhallen på KTH. Så himla kul att träffa en massa gamla bekanta från den här tiden. Tyvärr var ljuset och min mobil inte de bästa vänner, men några bilder blev det i alla fall. Först dock: Hur det började.

12345540_10153425396018757_6622794761364388118_n
Orvar och det första exemplaret av boken

När jag var på Bokmässan träffade jag på Orvar Säfström och Jimmy Wilhelmsson. Olle Sahlin hade sagt åt mig att gå och prata med dem. Det visade sig att de gärna ville prata med mig, för att intervjua mig för boken, eftersom jag varit en del, om än liten, i Äventyrsspels redaktion.

Vi pratade om tiden i Frihamnen, (som då var både sunkig, frusen, kaffeböndoftande och full av gammaldags godsvagnar i trä – den perfekta platsen att placera ett blodtömt lik på!). Vi pratade om Mutant, Chock och alla de andra spelen. Dessutom pratade vi om flera av mina gamla vänner som också jobbade där.

På Science Fiction-mässan i början av december i år fick jag se det första exemplaret – och hålla i det. Här med Nisses roliga teckning av Den Nordiska Vampyren ur Monsterboken. (Alltså samma vampyr som lämnade lik utanför förlagets redaktion, haha.)

12347900_10153425388493757_7310449023078213745_n
Boken och jag på Science Fictionmässan

Så blev det då äntligen dags för release. Tidigt hade arrangörerna fått byta lokal, för att det var så stort intresse. Trots det var det tydligen lång kö utanför (av brandskyddsskäl). Lokalen kunde dock inte varit bättre vald: Reaktorhallen på KTH.

12369170_10153435379238757_1390940608901695218_n

12375991_10153435378253757_4080921089265508559_n

12360271_10153435383958757_2607670727630880818_n.jpg
Nu snackar vi Mutant-miljö.

12316223_10153435385783757_7001627140909536025_n
Erik Johansson från förlaget Bokfabriken ser till att alla får sitt exemplar av boken.

12342652_10153435381118757_5157022394624747276_n
Mobilen var inte bästa verktyget den här kvällen, men det syns nog att Fredrik Malmberg, Olle Sahlin och jag hade skoj.

Stort tack till arrangörerna för denna på alla sätt strålande release och för att jag får vara med på ett hörn bland dessa giganter, mutanter, drakar och demoner!

12342428_10153435397463757_7122737368708139011_n
Signaturer i min bok

12316579_10153435382338757_6456375252185513577_n
Något säger mig att Den Skandinaviska Vampyren har hittat ett nytt tillhåll 🙂