Nu finns jag även på Pinterest. I anslagstavlan ”Författande” visar jag både bilder från olika saker som har hänt och bilder som inspirerar mig när jag skriver. Kanske kan du hitta något i mitt sätt att jobba med dessa. Adressen är: https://www.pinterest.com/annnagablecom/ (följ gärna, för det kommer snart mer!)
Författare: annagable
Att göra karaktärerna olika
När du skriver är det givetvis lätt att göra många karaktärer alltför lika dig själv. Jag gör samma sak och får ofta påminna mig om hur de olika personerna ska bete sig i olika situationer. Oftast blir det ju så i den kompakta form av liv som en bok ändå är, att författaren får överdriva karaktärsdragen, ungefär på samma sätt som de överdrivs när till exempel ett företag gör en profil under en anställningsintervju.
Tänk efter: Om du ser framför dig en social tillställning dit dina karaktärer alla går, säg en fest.
- Vem gör en märkbar entré och ser till att alla ser vilken fin present han eller hon har med sig?
- Vem minglar runt och pratar lite här och där, eller bjuder på ett tal?
- Vem ställer sig med sina gamla vänner, eller hastar ut i köket för att hjälpa till?
- Vem går för sig själv och börjar kontrollera titlarna i bokhyllan (inte för att se vad värden läser, utan för att se hur böckerna är sorterade)?
Här nedan följer en mycket grov kategorisering av indelningen i röda, gula, gröna och blå personligheter. Kontrollera gärna att du har med någon från varje ”läger” bland dina karaktärer. I verkligheten har de flesta en dominant färg, men även klara drag av minst en till färg, oftast flera. Tänk också på att inget är bättre än det andra. Som synes ser någon från en färg oftast positivt på sig själv, medan en omgivning av personer med andra färger kan se kritiskt på samma beteende. Vi är helt enkelt olika och detta är en hjälp för dig att skapa karaktärer med särskiljande drag.
RÖD (dominanta och resultatinriktade)
Allmänt: De röda är faktainriktade och proaktiva. Cirka fem procent av Sveriges befolkning har denna typ personlighet och beteendemönster. Med sin energiska läggning strävar de efter att uppnå alla sina mål och syften. De är ofta tävlingsinriktade och i arbetet har de en tendens att mer fokusera på uppgiften och resultatet än på social gemenskap och nöjen.
De röda är skickliga, systematiska problemlösare som inte tvekar att genomföra förändringar om det gynnar resultatet. Ofta är de naturliga ledare och arbetar hårt och intensivt för att nå sina mål. Många röda blir ensamvargar som hellre gör saken själv än blandar in andra (som enligt dem inte gör det lika bra).
Typiska yrkesval: VD, elitidrottsman
Karaktärsdrag: De röda är äventyrslystna, tävlingsinriktade, innovativa, orädda och beslutsamma.
Den röda personlighetstypens självbild: Ser sig själv som en naturlig ledare. Tycker om att se resultat.
Hur andra ser på den röda personlighetstypen? Omgivningen kan sen denna personlighetstyp som krävande, hänsynslös, kompromisslös, kontrollfixerad, en som ger order och som är en dålig lyssnare. (Röda skippar gärna de sociala bitarna av mejl och telefonsamtal och går istället rakt på sak.)
Vad behöver den röda personlighetstypen för att mår bra? För att den röda ska må bra tillsammans med andra behöver den frihet, möjlighet att få vara innovativ och komma med idéer. Den vill ha så lite rutinarbete som möjligt.
Hur blir den röda personlighetstypen under press? När den röda blir pressad kan han eller hon köra över andra och bli aggressiv, egoistisk. Den blir en ännu sämre lyssnare. Eftersom de oftast är först på jobbet och sist hem riskerar de hjärt-kärlsjukdomar.
Vad händer om den röda personlighetstypen blir upptryckt i ett hörn? Om den röda blir tillräckligt hårt pressad lämnar han eller hon gruppen.
Egna erfarenheter: Inte helt oväntat har jag haft flera röda chefer. En var utpräglat röd i sin kommunikation. Den kunde börja ”Det är möte 14:00.” (utan ”Hej”, eller ”kan du komma på …”). När jag bekräftade (vilket chefen också förväntat sig) sa vederbörande ”Bra”. (Inget ”vi ses” eller ”Hej då”.) Detta behöver inte betyda att den röda chefen inte uppskattade min närvaro, det var bara ett uttryck av effektivitet från den rödas sida.
GUL (inspirerande och glädjeinriktade)
Allmänt: De gula är känsloinriktade. Cirka 15 procent av Sveriges befolkning har denna typ personlighet och beteendemönster. Typiskt är deras förmåga att uttrycka sig verbalt, vilket inte betyder att alla kan skriva. Några erkänt duktiga journalister och författare är dock gula. De är entusiastiska och nyfikna, prövar gärna nya saker. De är också bra på att etablera kontakter. Ge inte en gul ett rutinuppdrag, då tröttnar den. De är istället duktiga idésprutor och projektmedlemmar.
Typiska yrkesval: Säljare, reseledare, skådespelare, instruktörer, programledare
Karaktärsdrag: Den gula är charmig, självsäker, övertygande, entusiastisk och inspirerande. Många gula är dåliga på att hålla tiden (men bra på att bortförklara sig).
Den gula personlighetstypens självbild: Den ser sig själv som optimistisk och verbal. En övertygande teambyggare.
Hur andra ser på den gula personlighetstypen? Omgivningen kan se denna personlighetstyp som slarvig, självupptagen, orealistisk, dålig lyssnare, taktlös, belöningsberoende som prioriterar sig själv. De kan vara dåliga lyssnare och prata bort ett möte.
Vad behöver den gula personlighetstypen för att mår bra? För att den gula ska må bra behöver han eller hon ha samspel, kontrollfrihet, rörelsefrihet samt bra forum för idéer.
Hur blir den gula personlighetstypen under press? När den gula blir pressad blir han eller hon bli manipulerande, överkänslig, självupptagen och attackerande.
Vad händer om den gula personlighetstypen blir upptryckt i ett hörn?
Om den gula blir tillräckligt hårt pressad ger hon eller han upp och får skuldkänslor.
Egna erfarenheter: När jag gick en utbildning till projektledare gjorde vi det här testet. En betydligt större majoritet än befolkningsgenomsnittet var gula. detta ledde till att alla gruppövningar verkligen ställdes på sin spets, eftersom i stort sett alla var så verbala, hade fantasi och idéer som utbildarna inte ens hade tänkt sig.
GRÖN (stabila och omtänksamma)
Allmänt: De gröna är känsloinriktade och reaktiva. Cirka 60 procent av Sveriges befolkning har denna typ personlighet och beteendemönster. De har stor social förmåga och skapar ofta långvariga relationer. De tycker om när hela gruppen känner sig nöjda och delaktiga. De är ofta föreningsmänniskor. Kallar någon till en återförening av till exempel en skolklass är denna förmodligen grön.
Typiska yrkesval: Lärare, undersköterska, serviceyrken, diplomatiska poster, poliser (att som polis hjälpa andra, samt att det är ett tryggt yrke där man ofta stannar hela livet)
Karaktärsdrag: Den gröna är tjänstvillig, vänlig, en god lyssnare, tålmodig, avslappnad och ärlig.
Den gröna personlighetstypens självbild: Den ser sig själv som vänlig, avspänd, lyssnade, serviceminded, en som skapar trygghet, en god kommunikatör och gruppmänniska. Han eller hon vill ha långa relationer.
Hur andra ser på den gröna personlighetstypen? Omgivningen kan se denna personlighetstyp som försiktig, omständlig, orubblig, osjälvständig och reta sig på dennes långsamma beslut.
Vad behöver den gröna personlighetstypen för att mår bra? För att den gröna ska må bra behöver den stabil miljö, mer tid vid förändring, långsiktiga relationer och få konflikter.
Hur blir den gröna personlighetstypen under press? När den gröna blir pressad blir han eller hon obeslutsam, ointresserad, orubblig och oflexibel.
Vad händer om den gröna personlighetstypen blir upptryckt i ett hörn? Om den gröna blir tillräckligt hårt pressad blir hon eller han sårad och ledsen.
Egna erfarenheter: Jag jobbade med en mängd gröna som var tvungna att gå igenom en förändring på jobbet. Min uppgift var att skriva kursmaterial och utbilda dem i det nya. Motståndet var kompakt, men när de fått allt förklarat var de sedan nöjda och gick tillbaka till jobbet utan knot.
BLÅ (kvalitetsmedvetne och bekräftelseinriktade)
Allmänt: De blåa är faktainriktade och reaktiva. Cirka 20 procent av Sveriges befolkning har denna typ personlighet och beteendemönster. De är analytiska och fåordiga, kan framstå som reserverade och skeptiska. De uttrycker sig gärna skriftligt. Viktigast för de blå är fakta. Det som inte går att mäta, väga, förpacka, avbilda eller distribuera intresserar dem inte, såvida det inte går att utforska akademiskt. De är skickliga fredsmäklare, eftersom de kan lyssna konstruktivt. De lämnar inget åt slumpen.
Typiska yrkesval: Ekonomichef, IT-chef, forskare, psykolog, revisor, officerare (om kartan inte stämmer med verkligheten gäller kartan i den blåas värld)
Karaktärsdrag: Den blå är kvalitetsmedveten, systematisk, konsekvent, diskret och diplomatisk.
Den blåa personlighetstypens självbild: Ser sig själv som logisk, strukturerad, levererar kvalitet och löser problem. Tycker om fakta.
Hur andra ser på den blåa personlighetstypen? Omgivningen kan se denna personlighetstyp som byråkratisk, formell, konservativ, en tillbakadragen perfektionist, reserverad, inåtvänd och trygghetsberoende. De har en tendens att aldrig bli klara.
Vad behöver den blåa personlighetstypen för att mår bra? För att den blåa ska må bra behöver den ett arbetsklimat som tillåter kritiskt tänkande, tekniskt detaljarbete samt ett nära samarbete i liten grupp med ett familjärt arbetsklimat.
Hur blir den blåa personlighetstypen under press? När den blåa blir pressad blir han eller hon pessimistisk, petig, byråkratisk, formell, överdrivet kritiskt.
Vad händer om den blåa personlighetstypen blir upptryckt i ett hörn? Om den blåa blir tillräckligt hårt pressad blir hon eller han självförsvarande och anklagande.
Egna erfarenheter: Jag har en mycket klart blå vän. När jag, mitt under en landning med ett flygplan, fick sprängande värk i tänderna började hon räkna upp för och nackdelar med olika värktabletter som hon hade med sig, väl sorterade och undersökta. Samma vän sparar alla mejl, har helt fantastiska listor kring inköp från fester vi arrangerat och även en utvärdering kring vad vi köpte för mycket eller för lite av sist.
Det finns ett flertal ställen på nätet där du kan kontrollera vilken färg som är dominant hos dig. Detta kan vara bra att känna till, för då vet du vilka andra du ska jobba mer på när det gäller dina karaktärer. Fundera också på om dina karaktärer visar samma ”färg” hemma som på jobbet, för det är inte alls säkert. Vi har olika roller i olika sammanhang.
Lycka till!
Vilken typ av författare är du?
Jag har just avslutat en skrivkurs för ungdomar. Under åtta tillfällen har de fått tips kring författarskapets olika vägar. Allt för att de ska få en större palett. När jag så var färdig i går frågade jag dem vad som varit mest till nytta. De flesta sa att det handlade om att det är den färdiga produkten som räknas, men att vägen till denna kan se olika ut.
Själv var jag länge låst vid att ”alla” sa att man måste skriva synopsis. Det var först när jag förstod att man inte alls måste, även om det underlättar, som mitt eget författande tog fart.
Min kollega, språkkonsulten Eva Stilling, sammanfattade de olika författartyperna riktigt bra under ett seminarium för ett drygt år sedan. Hon delar in författarna i fyra sorter: Arkitekter, murare, oljemålare och akvarellmålare.
Arkitekten planerar i förväg och gör synopsis, skriver med fokus på ämnet som redan är känt, bearbetar systematiskt och har ofta flera versioner i olika steg, enligt planen. 57 procent sägs skriva så här.
Muraren planerar och skriver samtidigt, skriver långsamt och omsorgsfullt, ett ord i taget (och varje ord vägs på guldvåg, synonymer jämförs innan de skrivs ned etc.), bearbetar inte och har bara en version. Muraren ogillar att ändra. 37 procent skriver så här. Stilen kan vara svår för skönlitteratur, men det finns de som lyckas.
Oljemålaren planerar inte utan skriver sig fram till vad hon vill säga, och hur. Bearbetningen pågår hela tiden, på alla nivåer. Det finns många versioner. Oljemålaren har svårt att bli färdig. Även här är det cirka 37 procent.
Akvarellmålaren har en lång mental förberedelse som gärna sker långt bort från den egentliga skrivplatsen, som på en naturskön plats (det sägs att Agatha Christie kom på det mesta medan hon diskade – kanske inte så naturskönt, men ett akvarellmålardrag). Skrivandet sker spontant och ledigt och bearbetningen är på detaljnivå. Akvarellmålaren har få versioner. Ungefär 22 procent skriver så här.
Varför går inte procenten jämnt upp? Jo, några skriver som två av dessa typer på en gång, några få till och med som tre.
Om du känner igen dig i någon av stilarna kan det hjälpa dig att hitta rätt arbetsform. Du kan också få hjälp att känna dig tryggare i ditt skrivande.
Lycka till!
Dramaturgi
Vad är det som får en berättelse att kännas som om den är rätt uppbyggd? Man pratar om dramaturgi, eller den dramatiska kurvan och berättelsens vändpunkter. Detta gäller allt berättande och blir tydligast på film, eftersom filmer är ett kompakt format. Vi tar en sak i taget.
Den dramatiska kurvan
Den dramatiska kurvan har ofta liknats vid formen av en fisk.

Nej, inte en sån fisk. En sådan här:

Tänk dig den mest stiliserade formen av en fisk:

Tänk nu en vattenlinje, och för din fisk till en val.

Det här är en dramatisk kurva.
Den börjar med en snärt av stjärten, det vill säga något spännande.
Tempot tas sedan ned och det blir plats för bakgrund och fördjupning av karaktärerna.
Tempot trappas sedan åter upp (i ett långt manus kan detta ske böljande så att inte tempot blir jämntjockt).
Till sist når man fram till upplösningen av dramat, valen blåser.
Efter finalen brukar det komma en kort förklaring av vad som hände sen. Den mest kända sådana är ”Och så levde de lyckliga i alla sina dagar”.
Detta gäller oavsett om ditt manus puttrar på som en glad fisk, eller bits som en piraya

Det är därför liknelsen vid fisken är så bra att komma ihåg.
Vill du se på det mer professionellt är det så här:

Vill du omsätta detta till t.ex. en film kan vi se på till exempel Star Wars, som de flesta känner till:
Anslag: Strid i rymden
Presentation: Luke bor på en farm med sin faster och farbror, men längtar bort.
Fördjupning: Luke träffar Obi Wan Kanobi och får höra att hans pappa var en jedi.
Point of no return: Lukes familj är död, Luke följer med Ben.
Upptrappning: Alderan sprängs, Luke och hans vänner fångas av traktorstrålen på dödsstjärnan. De får med sig ritningarna och räddar prinsessan som kan leda anfallet mot de onda.
Final: Dödsstjärnan sprängs tack vare att ritningarna har kommit i rätt händer.
Avslutning: Alla får medalj.
Vändpunkter
Till den dramatiska kurvan ska du nu lägga berättelsens vändpunkter. Vändpunkterna kan enkelt liknas vid en människas liv:
- Personen föds (den dramatiska starten)
- Livet travar på fram till ungefär 20 då det är dags att flytta hemifrån (det verkliga uppdraget presenteras för huvudpersonen).
- Livet travar på fram till 40-årskrisen (den stora vändpunkten , eller ”point of no return” ovan)
- Personen kämpar på fram till pensionen (saker ställs på sin spets)
- Livet tar slut (finalen)
Ska man nu lägga ihop detta med den dramatiska kurvan kommer nosen på valen att hamna utanför. Hade allt handlat om en persons liv skulle läsaren där ha fått veta vad de efterlevande gjorde sen.
Försök att sprida ut vändpunkterna så att 3 ligger ungefär mitt i berättelsen, 2 efter ungefär en fjärdedel och 4 efter tre fjärdedelar. Du kan också se det som en teater eller opera med olika akter. I scenkonst brukar det vara mycket tydliga gränser mellan akterna. I skönlitteratur kan de vara mer flytande. Ser du en tv-deckare brukar de lägga reklamen i skarvarna, eftersom varje akt då oftast slutar med ett frågetecken (tittaren vill sitta kvar och se hur det går och ser alltså på reklamen).
Jämför man livet ovan med tv-deckaren brukar dessa vara indelade så här:
- Brottet begås
- Polisen/deckaren får uppdraget och får upp ett spår (reklam)
- Polisen inser att de har haffat fel person (reklam)
- Polisen jagar rätt person och hamnar oftast i en situation där huvudpolisen är ensam med gärningsmannen (reklam)
- Gärningsmannen fångas
- Avslutning: rättegång alternativt scen ur polisens privatliv
Blev det tydligare nu?
Försök att rita en dramatisk kurva över ditt eget manus och se om det stämmer med detta. Gör det det är du på rätt spår med din dramaturgi. Rita sedan in vändpunkterna. Observera att det alltså inte är någon motsats mellan den dramatiska kurvan och vändpunkterna, de är olika sidor av samma mynt och bör samspela i historien.
Lycka till!
Dimma
Grattis!
Fackord i skönlitteratur
Visst kan man ha med fackord i skönlitteratur. Det gäller bara att gestalta det som sker runt omkring termerna så att läsaren förstår. Alternativet är givetvis att ha en karaktär som inte förstår som får fråga vad som händer. Jag använder visst en hel del sjötermer i mitt manus ”Och en flaska rom”. Däremot är de aldrig avgörande för att läsaren ska förstå vad det hela handlar om.
Första kapitlet inleds så här:
– Hal dör lovarts brassar, underrå, toppläntor och racktaljor.
Louis såg hur seglen på nytt fylldes av vinden, men det var aldrig tid att njuta av skådespelet. Däcket skulle städas inför nästa manöver.
Jag använder alltså kommandot för att ge färg. Exakt vad de gör (avslutar en vändning) är inte intressant för att begripa sammanhanget. Läsaren förstår att detta handlar om Louis, att han är på sjön och att det är mycket att göra. För den som är intresserad av sjön, och även för den som verkligen kan något om att råsegel på ett skepp, ska det dock vara rätt. Där är jag petig.
Jag har en personförteckning i början och ett efterord om historiska fakta i manuset. Skulle jag lägga till en ordlista också blir det för mycket känns det som. Den har jag därför med flit valt bort. Men visst vore det väl trist om folk ropade: ”Dra i den där grunkan” och inte ”Hala i styrbords brass”?
Min domän igen
Nu har en chef dit där jag försöker flytta min domänhantering förstått att något inte har gått som vanligt. Men har du fått mitt visitkort på Bokmässan (eller vid något annat tillfälle), använd annagable.wordpress.com så länge. Via det här inlägget kommer du också in, om din cach har sparat en sida som inte längre finns kvar (gamla hemsidan). Ursäkta strulet, men när cheferna rycker ut är det inte bara jag som har gjort något galet i alla fall.
Behöver du en lektörsläsning?
Nu i oktober kan jag ta emot fler lektörsläsningar. Hör av dig, först till kvarn …
Nygammal hemsidesadress på gång
Om någon eller några dagar kommer min gamla domän att vara flyttad hit. Du kommer alltså fortfarande att kunna surfa in med nuvarande adress, men dessutom kommer http://www.annagable.com att fungera. Jag meddelar igen när båda börjar fungera (bra att veta om du har mitt visitkort, för då gäller alltså återigen adressen på kortet).
Precis i glappet kan du råka se min gamla hemsida. Den innehåller samma grundinformation, men inte samma detaljer. Givetvis innehåller den inte heller blogginläggen. Detta ska dock vara högst tillfälligt.




