Nyligen läste jag ett inlägg på Facebook där en författare hade gått en skrivkurs som även innehåll meditation. Det här anknyter till mitt tidigare inlägg om att bli ett med dina karaktärer. Har du inte läst det föreslår jag att du läser när du har läst färdigt här.
Jag jobbar både som lektör och som skrivcoach och när chachandet inte handlar om reella förslag kommer en djupare sida in. Jag är diplomerad hypnoscoach och använder hypnos hela tiden när jag själv skriver. Hypnos är helt naturligt och något som alla människor går in i och ur flera gånger om dagen. Det gäller bara att lära sig att förlänga det stadiet. Det kan hjälpa dig att hitta lösningar i din plott eller lära din hjärna att skapa fantastiska manus.
Hjärnvågorna
Våra hjärnor arbetar med olika våglängd. Tänk på hur du får in olika radiokanaler genom att ratta in deras respektive frekvens, så kan det vara enklare att förstå hur vi kan byta våglängd inne i huvudet. Hjärnvågorna är elektriska impulser och de mäts i Hertz. Vi har fyra olika ”tillstånd” som hjärnan kan vara i, mätt på det här sättet. Beta är det vi normalt kallar ”vaken”, medan övriga brukar kallas för det undermedvetna eller det omedvetna.(Därmed inte sagt att man inte kan vara vaken i alla stadier, det är en träningssak. Mer om det nedan.)
- Beta – alert, koncentration, kognition, 14-20 Hz
- Alfa – avslappning, visualisering, kreativitet, inlärning 7-14 HZ
- Teta- djup meditation, intuition, minne, 4-7 HZ
- Delta – djup sömn, läkande, vissa drömmar, 0-4 HZ.
En del vill även lägga till Gamma, ovanför Beta, men jag hävdar bestämt att friska människor inte ska vara där, har man så hög frekvens är det mycket stor risk för utbrändhet.
Värt att notera är också antalet tankar per minut. Vid vissa tillfällen kan snabba tankar vara bra, andra gånger behöver vi mer kvalitativa tankar. När vi är riktigt stressade kan vi ha upp till 60 tankar i minuten. Medeltalet i vaket tillstånd är kring 30 tankar i minuten. När vi slappnar av och rör oss in i Alfa lugnar det ned sig till omkring 15 tankar i minuten. Är vi mycket avslappnade kan vi hamna på tio. I djup meditation har vi noll, då har hjärnan gått in i Teta. Vi kan fortfarande se bilder, men det är inte vad vi i dagligt tal kallar tankar.
De allra flesta vuxna människor har alltså betavågor i sin hjärna när de är vakna. Du analyserar data eller sorterar den, utövar sport etc. Men så snart du börjar dagdrömma eller göra något monotont, som att köra bil på en enformig väg, går hjärnan in i Alfa. Du är då i en lätt trans, eller en lätt hypnos. (Vad det är för skillnad på meditation, hypnos och mental träning kommer jag till nedan.) Även om du inte dagdrömmer går din hjärna alltid igenom Alfa minst två gånger per dygn, strax innan du somnar och strax innan du vaknar. Då går den också genom Teta och ner i Delta. Eftersom vi har sömncykler där djupet i sömnen varierar rör sig sedan hjärnan mellan Delta och Alfa flera gånger under natten.
Det är inte så underligt att du kommer på den där optimala lösningen på din plott i ett manus precis innan du ska somna. Men … eftersom du vaknar hela vägen till beta på morgonen händer det ofta att den där riktigt bra lösningen är som bortblåst när du väl kommer på att du ”ju hade den igår”.
Hur kan du använda detta när du skriver?
När du sätter upp mål är det viktigt att du är i Alfa. Om du inte är van vid att jobba med din hjärna i olika stadier kan det hjälpa att byta miljö, till någon plats som ger dig en blandning av ro och inspiration. Omgivningen förändrar dina känslor och känslorna ändrar hur du tänker i en positiv spiral. För att lättare nå Alfa hjälper det också att blunda.
Det du vill nå är att visualisera framtiden och den bästa hjärnaktiviteten för detta är Alfa. Visualisera inte att boken är färdigskriven, ett förlagskontrakt eller releasen, utan se bortom dessa händelser och tänk dig hur det känns då, när du har allt detta bakom dig. (Om du visualiserar dig på till exempel releasen kan det hända att den blir ett antiklimax, eftersom du då redan har ”upplevt” den i din fantasi!) Det du lär din hjärna genom att visualisera att allt detta redan har ägt rum är att du tillåter dig själv att bli en vinnare. Du tillåter lösningar att komma upp till ytan. Ja, det låter lite flummigt, men fortsätt att läsa hur vårt undermedvetna meddelar sig här nedan så förstår du säkert mer.
Språket i vårt undermedvetna
Ordet undermedvetet har fått en lite trist klang, tycker jag. Flera med mig har börjat fundera på om termen egentligen saknar innebörd. Vi är inte omedvetna, eller undermedvetna, bara medvetna på ett annat sätt.
En nyfödd baby tillbringar nästan all sin tid i Delta. Den kommer då och då upp en bit för att äta, men sover mest hela tiden. I Delta utsöndras växthormon (som läker vuxna människors kropp, precis som att vi oftast vill sova mer om vi är sjuka) och det är framför allt växa som babyn måste göra allra först i livet. Ett barn i förskoleåldern är mest i Teta. Det har en djup intuition, leker med låtsaskompisar och provar lösningar genom lek. Från cirka sju års ålder till puberteten är barnet mest i Alfa. Det blir kreativt, vilket givetvis är bra för inlärning, precis som att du bör vara i Alfa för att lära din hjärna att skapa bättre när du författar. Efter puberteten är vi vuxna, som sagt, mest i Beta. Det behövs aktiva snabba tankar för att uppfostra barn och livnära sig och så har det varit i alla tider, oavsett typen av jobb.
Om jag nu kallar Alfa, Teta och Delta för det undermedvetna, för att få en gemensam nämnare på det tillstånd som vi inte är i så mycket som vuxna, så kan man enkelt säga att det undermedvetna tänker i bilder. Om du till exempel tar ett lugnt andetag och tänker dig att du håller ett äpple i handen … se på det och notera äpplets färg. Är det rött eller grönt, eller kanske en blandning av flera färger? Känn på ytan. En del äpplen har ett torrt skal, medan andra är mer vaxiga. Känn doften från äpplet och ta en tugga av det. Hör det där karaktäristiska ljudet som uppstår när man biter i ett äpple. Vattnas det i munnen?
Troligen fick du lite ”snålvatten”. Det undermedvetna kan inte skilja på vad som är reellt och vad som är fantasi. Så det du tänker när du är avslappnad blir till verklighet för din hjärna. Den kommer att reagera, trots att den vet att det är hittepå. Det finns inget äpple. Vi kan utnyttja detta genom att medvetet skapa bilder av saker som du vill ska hända. Alltså mål. Du omprogrammerar helt enkelt hjärnan så att den gör det du har lärt den, det vill säga att lyckas med ditt författarskap.
Gör en tavla
Det undermedvetna påverkas således av bilder, men också av känslor. Vissa bilder är känslosamma. Om jag ber dig att blunda och tänka på en plats där du känner dig lugn och trygg börjar du förmodligen också slappna av. Dina tankar lugnar ner sig, men får bättre kvalité. I ett kreativt yrke, som författarens, är kvalitativa tankar viktiga.
För att underlätta för dig att lära hjärnan nya tänkesätt kan du skapa din egen tavla med ditt mål på. Välj bilder som du tar från nätet (det är okej att tanka ner bilder för eget bruk, bara du inte sprider dem) eller klipper ur tidningar. Bilderna ska alla visa detaljer som ingår i ditt mål. Det kan alltså vara allt från bilder på olika boklådor till bilder av någon författare som skriver energiskt. Karaktärer och händelser i manuset kan också vara med. Det kan också vara enstaka rubriker som ”bästsäljare” eller liknande, men undvik för mycket text, ditt undermedvetna tänker ju i bilder.
Eftersom vi normalt genomgår Alfa när vi ska somna och vakna är det viktigt att nyttja det här ”fönstret”. Gör en rutin där du medvetet programmerar ditt undermedvetna. Se till att du har din tavla med ditt mål tillgänglig och känn vad målet kommer att ge dig; lycka, frihet eller vad det är för just dig. Affirmera genom att sätta ”Jag är …” före känslan, alltså till exempel ”Jag är lycklig nu när min bok säljer bra.” När du vaknar, skapa en bild av att dagen redan har varit och hur glad du är över vad du har åstadkommit den här dagen. Exempel: ”Det här blev en mycket kreativ dag för mitt skrivande.” Det finns de som tejpar upp sin tavla bredvid sängen så att den är det sista de ser innan de somnar och det första de ser när de vaknar. Våga ta ut svängarna.
Skillnaden på meditation, hypnos och mental träning
Ordet hypnos har en oförtjänt dålig klang i Sverige. Jag vet inte varför men så är det. Går man utomlands används hypnos däremot flitigt. Rent fysiskt, eller biologiskt, är det ingen som helst skillnad på att befinna sig i hypnos eller i meditation. Det är precis samma sak som händer i kroppen. Däremot är det skillnad på varför man gör det.
Den som mediterar gör det oftast för att rensa tankarna. Den som är mycket van vid meditation, alltså som zen-munkar, kan vara vakna fast deras hjärna arbetar i Delta. Detta kräver dock långvarig träning. Eftersom tankarna i stort sett upphör i långsammare elektriska cykler än Alfa kommer den som mediterar i Teta (eller Delta) bara att uppleva bilder och känslor.
En indisk coach sa om meditation: ”Meditation är som att leta efter en svart katt i ett mörkt rum. Och kanske var katten aldrig ens där.” Det handlar alltså väldigt mycket om metaforer.
Den som låter sig hypnotiseras gör det däremot oftast för att skapa en förändring. (Jag skriver ”låter sig”, eftersom ingen någonsin kan bli hypnotiserad mot sin egen vilja, eller göra något som strider mot ens personliga moral eller etik när personen är i hypnos.) Många går till en hypnoscoach för att till exempel få hjälp att sluta röka, börja äta nyttigare, bli av med en fobi (som spindlar), rädsla (som flygrädsla) eller uppnå något mål. Det hypnotisören gör är att vägleda personen in i en mer eller mindre djup hypnos (oftast någonstans mellan Alfa och Teta) och därefter genom olika metoder få personen att visualisera nya bilder och på så sätt bryta gamla mönster och omprogrammera sin hjärna.
Ofta kan man använda meditation för att finna vad som behöver förändras och sedan ta hjälp av en hypnoscoach för att genomföra förändringen, eller snarare ominlärningen.
Mental träning har blivit ett begrepp, framför allt inom idrotten. Med mental träning får idrottsmannen i ett djupt avslappnat tillstånd visualisera hur han eller hon klarar av en viss rörelse eller prestation. Detta är egentligen inget annat än ett alternativt namn på självhypnos. Det går utmärkt att lära sig självhypnos även för andra mål än idrott, som till exempel att lyckas med sitt manus.
Om ni tycker att det här är intressant kan jag skriva ett kommande inlägg om hur man enkelt lär sig att själv gå in i hypnos för att bli en bättre författare.
Anna Gable 