Vanliga fel och hur du rättar dem

När jag får manus för lektörsläsning eller redaktörsjobb hittar jag ofta samma fel hos flera författare, oberoende av genre. Här följer några tips där du kan vässa den yttre formen av ditt manus.

Den typ av fel som jag tar upp här har väldigt lite att göra med manusets grundidé (som kan vara jättebra). Men det är först när hantverket faller på plats som din fina berättelse kan kliva fram.

De allra vanligaste är:

  • felaktigt uppställda dialoger
  • felaktig styckeindelning
  • för långa rader och svårlästa typsnitt
  • dålig variation av meningarna
  • avsaknad av gestaltning eller gestaltning på fel ställe
  • en tidslinje som inte fungerar
  • siffror, förkortningar och tecken i texten
  • språkliga slarvfel.

Ett litet fel spelar som regel ingen roll innan manuset ska ges ut men är det för många fel, eller upprepningar av samma, kan felen skymma innehållet så till den grad att läsaren tappar intresset. Se alltså till att ditt manus yttre form är så bra det bara går.

Ställ upp dialogen

Det är viktigt att du ställer upp dialoger rätt. På det sättet hjälper du läsaren att förstå vem som pratar. Det här är ett av de absolut vanligaste felen. Det finns till och med fel i utgivna böcker.

Exempel
Brödtext, brödtext, brödtext och brödtext.
”Vackert väder i dag”, sa Lisa och pekade på himlen.
”Men i kväll blir det regn”, sa Lasse som inte gillade att Lisa alltid pratade om vädret.
Det dröjde inte länge innan Pelle la sig i samtalet:
”Troligen snöstorm”, sa han sarkastiskt.
Lasse gav Pelle ett surt ögonkast.
”Sluta”, sa Lisa, ”annars får ni ingen fikarast.”

Tänk på följande:

  • Att den första raden efter blankrad eller vid nytt kapitel börjar längst ut på raden. Gäller både brödtext och anföring.
  • Att därefter har all anföring och all brödtext indrag tills det blir ny blankrad eller nytt kapitel.
  • Att du inte får blanda ihop anföringssats och brödtext. En anföringssats innehåller ord som sa, ropade, frågade med flera. Brödtext ska alltid ha ny rad med indrag även om brödtexten handlar om att någon säger något.
  • Att inte lägga flera personers anföring i samma stycke. Så fort någon ny pratar ska det vara ny rad med indrag.
  • Att använda anföringssatser ofta. Du, som författare, vet självklart vilka som pratar, men för läsaren blir det snabbt rörigt. Har du fler än två i scenen är anföringssatser ett måste. Är det bara två i scenen kan du hoppa över någon enstaka anföringssats, men inte flera i rad.

Det här är alltså fel:
”Vackert väder i dag.” Lisa pekade på himlen.
Eftersom Lisa pekade på himlen inte är en anföringssats utan brödtext som ska ha ny rad med indrag.

Byte av stycke, stort stycke och kapitel

Byt stycke med ny rad och indrag så fort det kommer en ny tanke. Texten blir luftigare och ser trevligare ut att läsa.
Tänk på att all anföring är nytt stycke, liksom all brödtext efter anföring.

Byt större stycke med blankrad när du byter scen, klockslag eller liknande större förändring som inte kräver nytt kapitel. Byt också större stycke om du byter perspektiv.

Byt kapitel när du byter tid, plats och vilka som är med i scenen.
Ett tips är att byta kapitel när du byter perspektiv ända fram till slutet. Där vill du antagligen att det ska bli en tempohöjning, då kan du byta perspektiv med större stycke för att förtäta handlingen.

Radlängd och typsnitt

Skriv inte för långa rader. Förinställningar i ordbehandlingsprogram är sällan läsvänligt utformade. Studier från bland annat KTH visar att de mest läsvänliga raderna har sextio till sextiofem nedslag, inklusive blanksteg, per rad. Räkna och ändra marginalerna så att det passar ditt typsnitts storlek och utformning.

Använd ett typsnitt med seriffer (små slängar i ändarna på bokstäverna), eftersom det är lättare att läsa. Undvik typsnittet Times som är ett komprimerat typsnitt för smala tidningsspalter (se Radlängd ovan).

Ur Mina drömmars stad

Om raderna är för långa finns risken att läsaren läser samma rad flera gånger. Är de för korta kan läsaren lätt råka hoppa över en rad. Båda stör läsningen.

Skriv varierade meningar

En blandning av korta och lite längre meningar är behagligt att läsa. Om du lyckas klämma in mer än ett och eller men är meningen troligen för lång.

Se till så att du inte upprepar betydelsebärande ord för nära inpå varandra, hitta synonymer.

Se upp för satsradningar, alltså flera huvudsatser efter varandra utan bindeord (som och) mellan.

Tänk på:

  • att meningar som har subjekt och predikat tidigt i meningen kan vara längre än meningar med subjekt och predikat sist
  • att inte inleda för många meningar med bisatsinledare (som men) utan spar krutet tills det behövs
  • att inte inleda flera meningar i rad med egennamn eller pronomen
  • att actionscener inte får ha långa meningar, eftersom de tar ner tempot.

Gestalta eller inte gestalta?

Gestalta på såna ställen där det kan bli för mycket trist beskrivning. Till exempel istället för att skriva sånt som: Hon var en blond kvinna med hästsvans. Hennes skjorta var blommig och hon bar jeans. På fötterna ... kan du väva in att hon slängde med hästsvansen eller att det klapprade från hennes skor. Tänk på att du inte behöver ha med en fullständig beskrivning från början, utan kan bygga ut den vartefter.

Gestalta när du behöver bygga upp en stämning. Till exempel istället för att skriva Det var vår kan du tala om att träden blommade och att solen äntligen värmde igen.

Gestalta inte när det är en actionscen. Gestaltning är långsammare än beskrivning och är det action behövs tempo i texten.

Gör en tidslinje

Gör gärna en fysisk tidslinje. Tejpa ihop några A4-papper och rita en lång pil mitt i. Använd sen post it-lappar för dina centrala händelser och placera dem längs med pilen. Om du vill kan du använda olika färger på lapparna eller texten för att enkelt se vad som hör till vilken karaktär.

  • Kontrollera att saker och ting händer i den ordning som du har tänkt dig, så att det inte blir några logiska luckor.
  • Kontrollera att årstiderna stämmer.
  • Kontrollera att dina karaktärer inte dyker upp som gubben-i-lådan utan att det finns plats för en okej introduktion.
  • Kontrollera detaljer så att till exempel personer som blir gravida är det i nio månader (om allt förlöper normalt) och inget annat (vanlig miss).

Siffror, förkortningar och tecken

Skriv ut siffror i skönlitteratur. Det ger betydligt bättre flyt för läsaren. Undantag: årtal, gatnummer och tal som blir orimligt långa med bokstäver, som trehundrasjuttioåttatusenffemhundrafyrtiofyra.

Använd inte förkortningar eller specialtecken. Såna hör hemma i tabeller där det är ont om plats, inte i löpande text och definitivt inte i skönlitteratur.

Skriv inte med versaler. Inte ens när någon blir arg (se gestaltning ovan). Versaler hänvisas vänligt men bestämt till illvrål i sociala medier, inte i ett manus.

Använd inte fler än ett skiljetecken. Upprepade utropstecken eller frågetecken hör hemma i tecknade serier.

Tre punkter används för att ersätta något som saknas. Ibland ett helt ord, ibland en del av ett ord. Lägg märke till skillnaden: ersätter punkterna ett ord ska de ha mellanslag före och efter, ersätter punkterna en del av ett ord ska de inte ha mellanslag före.
Exempel:
Det var ett otäckt …
Det var ett otäckt åskov…

Tänk på att det är väldigt sällan som folk säger halva ord. Däremot kan en del av ett ord dränkas i oväsen, som till exempel åskdunder.

Slarvfel

Små men återkommande språkliga slarvfel drar ner omdömet om manuset. Är det tillräckligt många kan de till och med skymma berättelsen. Här följer några tips och råd:

  • Tappa inte ordet att. Kommer att är en fast konstruktion, i övriga fall, chansa på att det ska vara med ett att om du är osäker.
  • Använd inte talspråk i brödtext.
  • Särskriv inte, chansa på att skriva ihop om du är osäker.
  • Fall inte för modeord, såna gör manuset tidsstämplat.
  • Var konsekvent med om du ska skriva sa/sade, ska/skall, sen/sedan, sån/sådan, la/lade,eller nån/någon. (Jag brukar använda dem i en fallande skala, så som de är uppräknade ovan, beroende på hur informell jag vill vara. Men blanda inte två former av samma ord i samma text.)
  • Gör rätt på de/dem (testa med jag/migDe gav bollen till dem. Jag gav bollen till mig. Mig gav bollen till jag).
  • Gör rätt på var/vart. Var är en plats, vart är en riktning (testa med motfråga – Var är hållplatsen? Där. Vart går bussen? Dit. Vart är hållplatsen? Därt.)
  • Se upp för svengelska uttryck.
  • Använd inte verbet ”lämnat” utan att tala om vad som någon har lämnat. (Vanligt fel i sportjournalistik: Han har lämnat för AIK.)
  • Ord som slutar på -ande har aldrig ett påhakat -s. Åkande – Åkandes

Slutligen

Tänk på att allt som sägs eller skrivs i media inte behöver vara ett bra språk.

Tänk på att det aldrig finns någon regel utan undantag men om du inte redan är känd, skriv så korrekt som möjligt för att visa att du behärskar hantverket.

Ta fram ditt manus och din rödpenna!

Lycka till!
/Anna

9 reaktioner till “Vanliga fel och hur du rättar dem

  1. Hej! Mycket bra och intressant skrivet! Kommateringen vid ”Sluta,” är nog det svåraste i detta inlägg!

    Jag skulle dock vilja veta mer om ett specialfall beträffande ”tre punkter”. Sådana kan även förekomma när avslutningen av en mening är dröjande eller vag. Personen i ett samtal kan med tre punkter som avslutning visa att den väntar sig att någon annan ska ta över och börja prata, och kanske förklara hur någonting verkligen ligger till, utan att meningen utgör en verklig fråga. Då har man heller inget mellanrum mellan sista ordets sista bokstav och punkterna. Det kan också läggas in som en fördröjning av flödet i en text, må det vara passande eller ej… Känner du till någon språkvetenskaplig term eller beskrivning av detta fenomen? Jag är tämligen säker på att tre punkter som vaghets- eller fördröjningsmarkör är vanligare förekommande än den oftare beskrivna funktionen som uteslutningstecknen.

    Innan jag skrev här stod det förresten ”Skriv din kommentar här…” (just så med tre punkter) i den för övrigt tomma kommentarsrutan.

    Gilla

    1. Hej! Svenska skrivregler säger i paragraf 12.3 att det alltid är mellanrum, oavsett användningsområde, om ett helt ord är utelämnat. Enda gången punkterna sitter ihop med bokstäverna är när ett ord är avbrutet.

      Gilla

      1. Hej igen! Jag tror du missuppfattade mig. Du skriver att Svenska skrivregler har förbehållet ”om ett helt ord är utelämnat”, men det jag försökte förklara var en annan funktion, där inget är utelämnat.
        Praxis i romaner – åtminstone de jag äger – är att det inte är mellanrum när man använder tre punkter som vaghetsmarkör på en avslutad mening. I praktiken handlar det om tre punkter istället för en vanlig punkt, vid meningsslut. Jag plockade ut två böcker i bokhyllan på måfå, Bengt Ohlssons ”Gregorius” och Klas Östergrens ”Med stövlarna på”. När tre punkter används för att avsluta meningar, oftast för att markera ett ”dröjande” när någon säger något i dessa böcker, saknas mellanrum mellan sista ordet och punkterna.
        Jag satt häromveckan och letade länge efter ett namn på denna funktion hos de tre punkterna, såväl i Svenska skrivregler som på nätet, men lyckades inte. Därav min fråga här idag, när du berörde ämnet. Jag tror detta får bli en fråga till Språket i P1!

        Gilla

      2. Paragraf 12.3.2 tar upp det. Frågan återstår om du vill kalla din text vardaglig, eller om den bör innefattas i den högre prosan? Personligen skulle jag föredra skönlitteratur som inte är vardaglig, därav mitt råd.

        Citerar Svenska skrivregler:

        ”Övrig användning
        Tre punkter kan även markera paus eller tveksamhet, t.ex. när man överlåter åt läsaren att tänka ut fortsättningen.
        Var det en slump eller …?
        – Visst kan vi göra det … men kanske inte just nu.
        Så drev hon sjungande bort i den stjärnklara natten …
        I vardagliga texter där tre punkter används för annat än utelämning varierar bruket av interpunktion och mellanrum, i synnerhet när tre punkter mer används som känslomarkör eller liknande.
        Vart är världen på väg… jag blir så arg…

        Gilla

      3. Bra, min 90-talsversion av Svenska Skrivregler saknar avsnitt 12.3.2 och har en helt annan numrering. Tacksam för citatet!
        Jag har tittat i ett tiotal böcker i hyllan nu (1800-tal till 2000-tal) och bruket av mellanslaget varierar verkligen, det finns även – särskilt i äldre litteratur – ett mellanting med ett halvt avstånd till första punkten, förmodligen från tiden innan datorerna kom med i spelet. Jag ser dock ingen skillnad i stilnivå som kan kopplas till användandet.

        En fråga till… när jag nu tog fram min gamla Svenska skrivregler så hamnade jag på dess 12 b (som i min äldre version inte handlar om utelämningstecken, utan om citat och skiljetecken. Där finns detta exempel:
        ”Hur ofta”, löd frågan, ”brukar Ni gå till nattvarden?”
        Jag tänkte då på ditt exempel ovan:
        ”Sluta,” sa Lisa, ”annars får ni ingen fikarast.”

        I min tidigare kommentar noterade jag att kommateringen vid ”Sluta”, i meningen om Lisa var svår. Jag skulle ha skrivit kommatecknet efter ”sluta” utanför citattecknet. Skiljer sig exemplen med nattvarden och Lisa mot varandra, så att de inte ska hanteras likadant?

        Gilla

      4. Ett aktuellt exemplar av Svenska skrivregler bör du ha om du skriver. Den senaste är från 2017 och finns även digitalt.

        Fråga två har du helt rätt i, det är jag som inte har sett att kommat har hamnat fel. (Jag är ingen korrläsare, tyvärr.) Rättar det. Alla andra skiljetecken ska sitta innanför, men inte kommat.

        Gillad av 1 person

  2. Hej,
    Om du inte rekommenderar typsnittet Times, vad anser du är bättre. (Jag har blivit rekommenderat detta tidigare)
    Bästa hälsningar

    Gilla

    1. Hej! Garamond är väldigt många böcker tryckta i. Det är behagligt att läsa. Didot är också bra. Palatino funkar, men är lite mer tidskriftbetonat än bok. När det gäller Times så skapades det för tidningen Times. Smala tidningsspalter gör att läsaren lätt kan hoppa över en rad och då gjordes typsnittet för att få in fler tecken i en smal spalt. När du har bokbredd, alltså sextio till sextiofem nedslag, blir det lätt jobbigt för ögonen.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s