Tidslinjen i en berättelse är mycket viktig. Oavsett om det gäller att hålla rätt på detaljer eller om du vill ha brott på tidsaxeln. Tidslinjen är också en av de saker som du kan se på under en tidig redigering. Nedan kommer bland annat tips för att jobba smidigt med detta.
Bruksprosa
Om du skriver bruksprosa är regeln alltid: ”Sätt det viktigaste först”. Är det ett beslut, börja med beslutet och dra sedan bakgrunden till detta. Är det ett PM, börja med sammanfattningen. Jag vet inte hur många instruktionsböcker jag har, eller har haft, till olika föremål, där de alla börjar med ”Tekniska data”, ”Varning” eller ”Avfallshantering”. Det enda jag vill är ju att få igång grunkan. Var är snabbversionen? Ett febrilt (och irriterat) bläddrande brukar vidta ungefär här. Gör om och gör rätt, instruktioner ska vara kronologiska och ha en sammanfattning (snabbversion) först.
Skönlitteratur
Enligt regeln ovan är det enkelt att redigera bruksprosa i fråga om tidsaxeln. När det gäller skönlitteratur finns det många fler varianter. Jag tror att alla håller med mig om att man inte ska sätta det viktigaste först i en deckare, för folk vill inte veta vem mördaren är i första stycket. Men frånsett detta är variationerna stora och möjligheterna många. (Och även här finns det, som vi ska se, undantag.) Här nedan följer några exempel.
När man ändå vet hur det går
Nu säger säkert vän av ordning att det faktiskt finns deckare som börjar med att avslöja mördaren. Jo, så är det, men det är inte vanligt och det som då driver läsaren är att få veta varför mordet skedde. Detsamma kan sägas om historiska romaner baserade på verkliga händelser. Om någon läser en roman om, låt oss säga Sköna Helena, blir denna knappast förvånad över att Troja faller i slutet. Här handlar det istället mer om att läsaren vill veta mer om karaktärerna, eller tränga in i antiken från ett annat håll än de grekiska sagorna.
Sagor
På tal om sagor så har även de ett tämligen fast schema. ”Det var en gång” etablerar personer och plats. Ett hinder dyker upp, problemet blir löst och ”så levde de lyckliga …”. Så var finns då variationerna? Svaret blir att det ligger på den väg som berättelsen tar mellan start och mål.
Linjär berättelse
En linjär berättelse startar vid tidpunkten noll. Sedan går klockan obönhörligt framåt till dess allt är avklarat. På många sätt kan det liknas vid en dagbok. Många som skriver utan synopsis skriver linjärt, även om det alltid finns undantag. Dock kan man skriva linjärt och sedan stuva om i texten under redigeringen, det fungerar också.
Det viktigaste först
Sätter man det viktigaste först behöver det inte nödvändigtvis avslöja hur det ska sluta. Författaren Scott Lynch skrev en prolog till sin andra roman som indikerade att huvudpersonen blev förrådd av sin bästa vän. Sedan backade han ned och tog allt linjärt fram till den här punkten. Det visade sig då att när man hade mer information blev scenen en annan (men hur tänker jag inte tala om, för ni bör läsa hans böcker själva).
Tidshopp och hur man kan skapa dem
För att använda tidshopp bör du planera. Det vanligaste är att då och då under berättelsen låta någon från en redan passerad punkt i tiden berätta sådant som huvudpersonen inte vet, så att läsaren vet mer än karaktärerna. Detta är ett bra sätt att bygga upp spänning. Här gäller det att ha tungan rätt i mun och se till att precis lagom mycket avslöjas.
Ett sätt att skapa tidshopp är att först skriva den ena delen av historien som utspelar sig vid tidpunkt X och sedan den andra, som utspelar sig vid tidpunkt Y. Sedan redigerar man ihop de båda bitarna.
För att ta ett exempel som väldigt många känner till kan vi se på Star Wars (och för er som inte känner till den förklarar jag kort inom parentes). Skulle allt vara skrivet innan filmerna visades skulle man kunna tänka sig att redigera om dem så här:
* del 4 (Luke får veta att hans far var en jediriddare som blev dödad av den onda Darth Vader. Luke kämpar framgångsrikt på motsatt sida.)
* del 5 (Luke börjar på allvar utbilda sig till jediriddare, men är inte färdig då han tvingas konfrontera Darth Vader. Vader avslöjar att det är han som är fadern)
* del 2 (vi får följa den unga Vader, som egentligen heter Anakin, under den tid då han i sin tur utbildade sig till jedi, vi förstår att han brottas med många tankar på ont och gott. Han blir kär, och kärleken besvaras. Vi ser också hur en senator i den demokratiska kongressen mer och mer tar makten över galaxens politik.)
* del 3 (Anakin har upplevt hur hans mamma har hållits fången och dött. Han är fruktansvärt rädd för att hans älskade, som väntar deras barn, ska dö och på grund av sin rädsla begår han misstaget att låta den onda sidan förleda honom. Han blir Darth Vader. Senatorn utropar sig till Kejsare med total makt.)
* del 6 (Luke är färdig med sin utbildning och konfronterar på nytt Vader, nu medveten om vem han är. Darths läromästare, den onde kejsaren, lägger sig i och håller på att förgöra Luke när Darth ser hur fel det är och räddar sonen – och därigenom sig själv)
* (Här märker författaren att del 1 är ovidkommande för den stora intrigen, den är mer för barn och handlar om Anakin som barn. Vore det en roman skulle du kunna överväga ett ”kill your darlings” här.)
Detta får vara ett exempel på hur man kan jobba med tillbakablickar, men också hur något som är skrivet linjärt kan stuvas om senare, för att hålla kvar spänningen (Okej, det är avslöjat att Darth är Lukes pappa, men hur ska det gå? Tillbakablicken förklarar och bygger upp mot slutet.)
Hur gör man en tidslinje?
Ett tips till dig när du skriver är att du skapar en fysisk tidsaxel. Har du inte plats på väggen, tejpa ihop ett antal A4 som du kan rulla ut på golvet när du behöver se på den. Du behöver den överblick som du inte kan få på en datorskärm (om den inte är ohemult stor). Markera tidens gång på linjen. Fäst sedan en post it-lapp för varje kapitel på tidslinjen och skriv dit ett datum, eller klockslag om berättelsen utspelas under en mycket begränsad tid. Markera även samma avsnitt i texten med samma tidsangivelse, till exempel i kapitelrubriken (detta kan du senare ta bort om du inte vill ha det med). Se till att lapparna sitter på rätt ställe på din tidslinje. Då ser du om det finns stora luckor i din berättelse (och vad hände i så fall under den tiden?).
Oavsett om du skapar berättelsen genom synopsis, via en kortversion eller skriver allt direkt, kan du, när du har skrivit färdigt första versionen, se på din tidslinje och fundera på om allt kommer i rätt ordning. Jobba färdigt tidslinjen med dina lappar först, det är enklast och ger mest överblick. Om du vill flytta om något har du tidsangivelserna i texten som hjälp. Använd sökfunktionen på datorn för att enkelt hitta kapitlet och klipp och klistra.
Andra sätt att använda tidslinjen
Givetvis finns det även andra sätt att använda tidslinjen. Själv har jag den till exempel för att hålla reda på när någon som blir gravid i berättelsen ska föda, eller hur gammal någon som fyller år blir just det här året. Här är det bara fantasin som sätter stopp. Var dock noga med att tidslinjen i din berättelse stämmer, annars kommer läsaren att fundera mer på hur det kan ha gått si eller så många månader än att ägna sig åt innehållet. Följden blir att du tappar läsarens koncentration, och det vill du ju inte.
Lycka till!
/Anna
Anna Gable 