Dialog – kortversionen

Jag ser ganska många manus där det finns förvirring kring hur du ska ställa upp en dialog. Det är inte så underligt, eftersom systemet inte är logiskt.

Här följer därför en kortversion av hur du ställer upp dialog.

Anföringssats, vad är det?

En anföringssats är det som visar hur något sägs. Den innehåller oftast ordet ”sa” men kan också innehålla ord som ”frågade”, ”ropade”, ”skrek” med flera. Jämför:

”I dag är jag glad”, sa Lisa och hoppade på ett ben.

”I dag är jag glad!”
Lisa hoppade på ett ben för att visa vad hon kände.

Den första meningen har en anföringssats, den andra har det inte utan följs av brödtext. Anföringssatsen kommer på samma rad som själva anföringen, eftersom de hör ihop. Efter en anföring utan anföringssats ska du däremot alltid göra ny rad med indrag för att fortsätta den vanliga brödtexten.

Du kan aldrig ha dubbla anföringssatser i en anföring. För att läsaren ska förstå vem som pratar är det bra om anföringssatsen kommer tidigt, så att det aldrig kan råda någon tvekan om vem som säger vad. Så fort det är fler än två personer i rummet måste du alltid ha anföringssats för att visa vem som pratar. Undvik krångliga anföringssatser som ”utbrast hon förnumstigt” (hur låter hon egentligen då?) och prioritera det neutrala ”sa”. Kontexten i det som sägs och görs kommer att tala om för läsaren hur anföringen yttras i alla fall.

Skiljetecken

Punkt sätts bara efter anföring som inte följs av någon anföringssats:

”Fint väder i dag.”

Punkten står innanför citattecknen.
Så fort du har en anföringssats ska du använda komma, som sätts efter citattecknen:

”Fint väder i dag”, sa Lisa.

Punkten i exemplet sitter efter Lisa. Först där är hela anföringen slut.
Frågetecken och utropstecken sätts innanför citattecknet oavsett om det finns anföringssats eller inte.

”Blir det regn?” sa Lisa.

Observera att även om ett frågetecken är ett versalt skiljetecken ska det vara punkt efter Lisa även här. När du har frågetecken eller utropstecken följt av anföringssats ska du däremot inte ha med kommat.

Om du skjuter in anföringssatsen mellan två meningar, eller i en mening: se till att det verkligen är en anföringssats och inte brödtext och ställ upp det så här:

”Jag tror”, sa Lisa och såg mot himlen, ”att det blir regn.”
”Nähä!” skrattade Lasse medan han sprang iväg utan paraply. Över axeln lade han till: ”Det tror jag när jag ser det.”

Observera skillnaden på Lisas anföring där anföringssatsen bryter av meningen och Lasses där anföringssatsen står mellan två skilda meningar.

Tankar är tyst anföring

Tankar ska ställas upp precis som dialog, men utan citattecken. Alltså ny rad med indrag samt en anföringssats (tänkte Lisa) och sedan fortsättning med brödtexten på ny rad med indrag.

Regelverk

I Svenska skrivregler *) avdelning 3.6 till och med 3.8 **) hittar du fler regler kring anföring. Där finns en del undantag från min kortversion ovan. använd undantagen när du är säker på grunderna.

*) Ges ut av Språkrådet. ISBN: 978-91-47-11149-7 (länk till rätt upplaga nedan)

**) Fjärde upplagan (kom först ut 2017)

Min långa version

Här hittar du min långa version om att skriva dialog. Den innehåller fler förklaringar än regelverket. Givetvis hjälper jag dig även med sånt som dialog när jag gör en lektörsläsning eller ett redaktörsjobb. Läs mer om dem under ”Skrivtjänster” ovan.

Lycka till!
Anna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s