Hur många här har varit på bio? (Det är helt okej att räcka upp handen när du läser, alla är ändå så inne i sin grej att de inte ser dig.) Du har kanske popcorn och en dricka, några väl valda bitar godis eller ett helt berg med ”biogodis”. Du har med en vän eller någon du älskar. Du sätter dig, sjunker in i mörkret, filmen börjar … och den är jättebra! I början hör du fortfarande någon i salongen som prasslar, men snart har du helt tappat känslan av att ha en massa andra runt omkring dig.
När filmen tar slut har du levt dig in så till den grad att du har godis kvar, du vet inte vad klockan är och du undrar hur du ska ta dig till närmaste toalett eftersom du inte märkte att blåsan blev full medan filmen pågick.
När tappade du bort omvärlden och blev ett med filmen?
Kan du svara på det har du inte levt dig in, men om du lät dig dras med in i handlingen så som jag beskriver ovan har du levt dig in, du har dagdrömt, varit i en lätt hypnos.
Vad skulle du skriva om ifall du kunde leva dig in på det sättet när du sätter dig ned för att författa? Jag har ett inlägg som ligger precis före detta med tips på hur du kan gå tillväga för att lära dig mental träning, på samma sätt som idrottsmän gör inför större tävlingar, till exempel. Läs gärna det och prova dig fram. Eftersom det inte anses farligt att gå på bio kan inte det heller vara farlig, eller hur? Det är exakt samma sak som sker i din hjärna. Om du har svårt att göra det själv kan jag hjälpa dig att komma igång. Om du känner att du vill höra av dig är det bara att du gör det!
Anna Gable 