Hur du varierar dialog

Jag ställde en fråga i en grupp med författare på Facebook, vad de ville att jag skrev om för tips. Det kom en hel rad intressanta förslag. Här är det första: Hur du varierar dialog och hur du skriver anföringssats.

Anföringssats, vad är det?

Dialog är ett bra sätt att både tränga in i karaktärerna, samt att lätta upp texten. En lagom blandning av dialog och brödtext gör en bok trevlig att läsa, helt enkelt. För att läsaren ska förstå vem som säger vad krävs en anföringssats, alltså en markör som ”sa Lisa”.

(Jag tar mig friheten att använda exempel ur första kapitlet ur mitt pågående projekt i det här inlägget. Detta helt enkelt för att jag har den så aktuell i huvudet och slipper söka efter andra exempel.)

”Osynlig” anföringssats – undvik adjektivkedjor

För att göra anföringssatsen så osynlig som möjligt, skriv ”sa Xx”. Det kanske känns tradigt att skriva, men läsaren märker inte detta, utan registrerar bara vem som pratar.

Undvik långa adjektivkedjor i anföringssatserna. Ingen blir glad över ett. ”sa hon trumpet förnumstigt strålande” (ursäkta, men hitta på ett bra exempel själva så får ni se hur lätt det är!). Detta gör texten tung samtidigt som det inte tillför något, för vem vet egentligen hur någon säger något förnumstigt? Det är här den berömda gestaltningen kommer in. Visa hur personen reagerar, eller ser ut, när repliken fälls.

Exempel 1 (Huvudpersonen Louis har blivit kallad till rederiets ägare, Lord Peyrer, men istället för lorden möter han redarens dotter, den vackra miss Emma.):

– Jag fick ett meddelande från Lord Peyrer, sa han.
Hon log.
– Nej, inte från far, från mig. Jag sände bud i hans namn när jag fick höra att du vände tillbaka ner i Seabird för att söka efter min katt.
– Miss, jag såg katten, och den var så söt. Men jag nådde aldrig fram, innan …
Han slog ut med ena armen och balanserade fram sin bandagerade fot, noga med att inte överdriva.
– Jag hoppas att katten klarade sig, fortsatte han.

I exempel 1  finns det några varianter på ”sa Xx”, som ”fortsatte han”. Detta är nödvändigt då det finns brödtext mellan, men samma person fortsätter att prata efter brödtexten som har talat innan den. Läsaren förväntar sig oftast att karaktärerna ska ta varannan fras och annars kan det uppstå förvirring.

De vanligaste varianterna i anföringssatsen

Vill du, trots allt, ha med någon indikation på hur någon säger något kan du ta med de allra vanligaste, som ”frågade Xx”, ”ropade Yy” och så vidare. Hur man gör när man utbrister något (såvida man inte brister ut i sång) är däremot mindre känt. Uttrycket har blivit överanvänt i anföringssatser, men tillför egentligen inget (däremot kan läsaren tappa flytet och börja grunna på hur det låter om någon utbrister något). Låt det som personen säger styra. Ropar en sjöman (som i mitt manus) är det tämligen uppenbart.

Exempel 2  (Louis är uppe i riggen på skeppet. Det första säger Louis till en person som han har intill sig, det vet redan läsaren här):

– Se där, ett segel akterut om styrbord, sa Louis och kupade händerna ner mot däck: – Segel! Segel!

Jag behöver alltså inte lägga till ”ropade han” eller ”skrek han” efter. (Det Hollywoodska ”ohoj” eller ”ho” är  frånvarande i det här manuset, som försöker hålla sig till tidens anda.) När det gäller anföringssatsen ”frågade Xx” kan du antingen använda den och utesluta frågetecknet, eller så sätter du frågetecken och skriver ”sa Yy” som anföringssats. Givetvis är det inte fel med följande:

Exempel 3

– Vet du vad det här är? frågade hon.
– Böcker om rederiet, antar jag, men jag kan inte läsa.

Utan att ha både frågetecken och ”frågade hon” kan vara ett sätt att variera sig om ”sa” känns tjatigt. (Fast egentligen borde jag nog ta bort det där frågetecknet, eller vad säger ni själva?)

Markör innan dialogen

Om du inte vill ha anföringssats, se till att det står klart redan innan dialogen vem som pratar, genom en sats åtföljd av ett kolon.

Exempel 4  (här har Louis träffat en barägare som just avslöjat att han vet mer om sjön än han kanske borde):

Louis undrade om han skulle våga ställa nästa fråga, men så kom den i alla fall ut:
– Menar du att … att du har varit friseglare?
Joe såg ut som om han skulle fortsätta skratta, men så ändrades hans min.
– Du ska inte fråga så mycket pojke, utan hålla dig på rätt sida om lagen. Jag drev en bar i Port Royal också, innan en stor jordbävning ödelade stan för några år sedan. Alla är inte alltid pirater.
Louis nickade stumt. Joe fortsatte:
– Men en sak ska jag lära dig, …

Det går också att göra samma sak utan kolon, men då krävs större tydlighet för övrigt.

Exempel 5 (Louis och miss Emma igen):

Hon tog ett ark fint papper och doppade pennan i bläcket. Med mjuka bågar formade hon en rad tecken mot den vita ytan.
– Det här är alfabetet, sa hon. – Under har jag skrivit ditt namn och namnet på Seabird. Det här är mitt namn.
Hon skrev på nytt och lämnade över pappret till Louis. Han tog emot det och stirrade på de märkliga bokstäverna. Hon gick runt och ställde sig vid hans sida.
– Se, där är L, som i Louis, här är E som i Emma. Kan du hitta M?

Här har jag inte satt vare sig kolon eller någon sats som ”sedan sa hon:”. Ändå kan läsaren förstå vem som säger frasen. Det är ju bara en av dem som kan läsa.

Utesluten anföringssats

Om bara två pratar kan du utesluta anföringssatsen under korta stycken.

Exempel 6 (Louis möter miss Emma för första gången)

Vid ett skrivbord en bit innanför öppningen stod miss Emma. Hon log när hon fick syn på honom.
– Louis, så bra att du kunde komma. Pratar du engelska? sa hon.
Han lyckades böja nacken i en bugning, och så kom han ihåg mössan och tog den av sig.
– Ja, miss, jag har tjänstgjort på flera engelska skepp.
– Men du är … fransman?
– Min mor var fransk, far från Holland.

Här är det ju inget snack om vem som säger vad. Han svarar även ”miss” i sin fras, vilket gör att läsaren förstår. Längre än så här ska du dock inte försöka gå utan anföringssats, då tappar du snabbt läsaren. Om fler än två pratar samtidigt gäller samma sak. Då måste du ha en anföringssats.

Jag hoppas att dessa exempel kan ge lite hjälp på traven. Ställ gärna frågor i kommentarerna och använd gärna exemplens nummer som referens.

Lycka till!

Annonser

Författare: annagable

Författare, lektör och språkkonsult som älskar att delta i olika äventyr även i verkliga livet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s