Utforma texten läsvänligt

Tips om hur du gör din text mer lättläst för förlagsredaktörer, skrivcoacher, tävlingsjury, lektörer och testläsare.

Du har säkert känt att en del texter är lättare att läsa än andra. Vissa gånger går det att förstå för att texten helt enkelt inte är bra, men andra gånger kan det vara svårare att sätta fingret på vad det är som tar emot. Och så kan det ibland vara även för en person som har utbildning i textanalys. Författaren har ju både bra fantasi och bra språk, så vad är det som kärvar? En av sakerna som jag då ser på är hur själva texten är utformad. Alltså hur sidan som jag läser ser ut. Det här kan fälla avgörandet om ditt manus står och väger.

Hur vi läser en rad

Det finns forskning på hur ögat rör sig när vi läser. Om blicken studsar tre gånger på en rad är raden optimalt lång för att läsningen ska gå problemfritt. Är raderna för långa måste ögat studsa minst en gång till. Risken är då att läsaren tar om samma rad en gång till och att läsningen därigenom blir hackig och trög.

Om raderna däremot är för korta är det vanligt att läsaren hoppar över en rad och får dåligt sammanhang i texten. ”Lagom” är alltså bäst. Vad som är lagom långt beror givetvis på hur stort typsnitt du använder. Därför räknas radernas längd i antal nedslag, inklusive mellanslag som finns på en rad. Det optimala antalet ligger mellan 60 och 65 nedslag.

Skapa en mall

Om du skriver i Word eller andra ordbehandlingsprogram som bygger på A4-formatet kan du enkelt skapa en mall där du har 5 centimeters indrag både till höger och till vänster om satsytan (texten). Har du sedan ett normalt typsnitt, som Garamond, Bodoni eller Palatino och 12 punkter i storlek får du automatiskt en behaglig längd för läsaren på dina rader.

Böcker är inte skapade i vare sig A4 eller A5

Den som undrar över de stora marginalerna kan plocka ut vilken bok som helst ur bokhyllan. Den kommer inte att ha samma förhållanden mellan längd och bredd på sidorna som förhållandena är i A-formaten (med möjligt undantag för någon fotobok eller presentbok). För att få en läsvänlig boksida på en A4 måste marginalerna helt enkelt anpassas efter hur vi läser, inte efter hur sidan ser ut. Börjar du dribbla med sidformatet i dit ordbehandlingsprogram kan du istället få problem med utskrifter från det, så det är enklare att bara låta det bli stora marginaler. Dessutom tjänar dessa ett syfte (se nedan).

Några saker att undvika

Nu undrar någon säkert:
”Mitt ordbehandlingsprogram har automatiskt typsnittet Times, ska jag inte använda det?”
Att Times finns som förval i många ordbehandlingsprogram är med största sannolikhet en olycklig kvarleva sedan den tid då tidningarna var de som främst använde datorer för större textproduktion. Times är ett typsnitt som är framtaget för att passa smala tidningsspalter och det är således för komprimerat för att passa i en hel bok. Det är helt enkelt inte skönt att läsa långa manus i Times, även om du har räknat antalet nedslag per rad. Undvik det typsnittet, och liknande) i ditt manus, utan håll dig till det som proffsiga sättare använder (se exempel ovan).

Undvik också sådana typsnitt som inte har seriffer, alltså små slängar i änden av varje bokstav (typsnittet på Facebook är ett san-seriff, alltså utan seriffer). Serifferna finns där för att underlätta för läsaren att snabbt skapa en ordbild, alltså att se hela ordet utan att behöva tyda bokstäverna en och en. Med seriffer går läsningen snabbare och läsaren kan koncentrera sig fullt ut på innehållet. (Typsnitt utan seriffer är däremot bra för rubriker och de är också bra för t.ex. webbtexter, men var sak på sin plats).

Den tredje saken att undvika är långa stycken i kursiv stil. Oavsett typsnitt är kursiver jobbiga att läsa. Om du kursiverar ett ord, eller kanske några få rader må det vara hänt, men manus där långa brev eller liknande är satta med kursiver är inte kul att få i sin hand. Många läsare hoppar helt enkelt över kursiverade stycken och det var väl inte riktigt det du som författare hade som avsikt.

Sist, men inte minst bör du undvika underliga stycke indelningar. Strunta i indrag i ditt manus, utan gör en blankrad när du vill göra nytt stycke (använd inte förinställda avstånd ”efter”, utan ha allt sådant neutralt på noll och jobba för hand, annars får en sättare ett elände att ta bort alla dina formateringar om ditt manus blir antaget).

Det du vinner på att utforma texten läsvänligt

Har du fem centimeters marginal på vardera sidan om texten, Garamond 12 punkter och 1,5 i radavstånd får du dessutom en sak på köpet: Dina sidor kommer på ett ungefär att motsvara en sida satt text, så du får en bättre uppfattning om hur långa dina stycken, kapitel och hela manus är.

En sak till som är positiv med breda marginaler är att det finns utrymme för anteckningar. Sådant gillar vi som tar emot texter och arbetar med dem. (Gäller även pdf:er, eftersom många i dag antecknar direkt i pdf-filen.)

Viktigast av allt är givetvis att du, genom den här utformningen, har skapat den bästa förutsättningen (utanför fantasi och språk) för att din text ska bli omtyckt.

Lycka till!