Julklappsrim är skoj, men oftast blir det något haltande både i frågan om takt och rim. Varför inte lägga lite tid på dem i år. Om inte på alla så i alla fall på några.
Här är några tips:
Versföttter
När man skriver vers kan det vara kul om de också har en viss rytm, en versfot.
versfot accent exempel
jamb eé final
anapest eeé resultat
stigande peo’n eeeé paradoxal
troké ée seger
daktyl éee segrare
tallande peo’n éeee vikingarna
”Kom i håg-vers” av Alf Henriksson
Havet är fullt av daktyler spm lägger sig
i sömntung jämnvikt rörs spondéns boj
på stranden dansar jamb vid jamb
Där står fem trokéer stelt på linje
Anapester till häst rycker fram.
(spondé är två jämna stavelser, ett gammalt grekiskt versmått)
Verser som bara innehåller en form av versfot kallas oblandad vers. Ofta blandas de dock, enligt ett visst mönster som kallas gestalter. Detta kan ske efter ett fast schema, eller med en fri växling.
Ett annat exempel är Frödings ”Bergatroll” där det finns huvuaccent och biaccent:
”Det stampade och trampade från alla fyra hållen.”
Allitteration
Allitteration finns ofta i fornnordisk vers. Istället för rim bygger det på klangen i ordens inledning. Exempel ur Vóluspá (allitterationerna med versal):
Tystnad jag bjuder
Tingsfred åt alla
dotter till Heimdall
Höga som låga.
Du, Valfader, Vill ju
att Väl jag täljer
Fornålderns sägner
de Första jag minns.
Vanliga rim
Det vi till vardags kallar rim heter egentligen slutrim, eller radslutsrim om man ska vara extra noga. Rimmar en vers inuti raden kallas det inrim. Stavelsen som inleder ett rim är oftast tryckstark, eller betonad. Även stavelser med starkt bitryck kan fungera i rim, som blom – rideDOM.
Versmått
Bland de traditionella versmåtten finns regler både för rim och versfot.
Bland de mest kända finns Hexameter som består av sex takter. De utgörs av daktyler och spondéer. Slutstavelsen är dock alltid en troké eller en spondé. I stort sett alla har väl hört exemplet:
”Huggen och ohuggen ved i större och mindre partier”
Den som vill vara riktigt avancerad ger sig på en sonett, det mått som blivit känt tack vare Shakespeare, som var en mästare på dessa. Sonettten skrivs med femtaktig jamb och rimmas enligt mönstret
abba, abba, cdc, dee. Även abab förekommer i de två första stroferna.
Exempel: Jag började på en saga i sonettform, här är första delen:
En dag i bistra vinterns tid en kung
red ut från borg, från barn, från hem och gård
en drakes skatt att föra hem i vård
att ge till frun, den sköna dam så ung
”Vem kommer galopperande i gung?”
Sa draken dunkelt hemsk, med blick så hård
Sitt svärd då kungen drog och på dess bård
han läste ord som smitts av slägga tung
”Jag kungen är, som alla vet i dal,
nu kommer jag att ta din skatt, du orm
du vet allt vad jag menar: Den du stal”!
”Ack den”, sa draken slugt, ”är i mitt torn.
Jag tror du blir till stoft och aska, sir
när jag med svansen min dig daskat mör.”
Lycka till!
PS För den som vill fördjupa sig i dikt och vers rekommenderas: Sten Malmströms Takt, rytm och rim i svensk vers. Esselte studium, Stockholm, ISBN 91-24-22923-7 Ur denna har jag hämtat exempelorden till versfötterna och Alf Henrikssons dikt.
Anna Gable 