Förr eller senare i din skrivprocess kommer du till ett stadium där det är dags att blanda in andra aktörer. Det kan handla om allt från testläsare till förlag. De flesta är ärliga och proffsiga, men det finns tyvärr också gånger när du kan stöta på problem. Tänk på hur många timmar som du har lagt på att skriva och redigera. Se till att vara lika noga när du blandar in hjälp utifrån så att all den tid det tog att skriva inte är förgäves. Det finns saker som du kan göra för att skydda ditt manus och även dig själv när det närmar sig utgivning.
Värt att tänka på
- Du äger alltid upphovsrätten till ditt manus. Ett förlagsavtal hyr ut rätten att ge ut manuset i en viss form under en viss tid.
- Du får inte citera andras manus och andra får inte citera dig för att göra det egna manus mer läsvärt. Sker det utan skriftligt tillstånd är det ett lagbrott. Däremot finns det en rätt att citera i fackböcker och referat.
- Symbolen © har inte någon juridisk mening i Sverige. Däremot kan den påminna om att det är du som har skrivit manuset.
- Du kan inte skydda en idé eller tankar bakom ditt manus, utan bara själva manuset.
Testläsare, lektörer, redaktörer och korrläsare
Att dela ditt manus med någon annan innebär som regel en bra hjälp.
Det är en fördel om du använder lektörer, redaktörer och korrläsare som har varit länge i branschen. Då är risken mindre att du råkar ut för en lurendrejare. De flesta är småföretagare som har allt att förlora på att inte göra det de utlovar, inklusive att hålla tyst om ditt manus.
Ett tips är att kolla in om den som erbjuder tjänsten är ansluten till något förbund, som Lektörsförbundet, som ställer flera krav på sina medlemmar: Den som erbjuder en tjänst kan också vara rekommenderad av andra webbsidor som samlar och rekommenderar skrivtjänster. Kontrollera vad den sidan i sin tur ställer för krav för att någon ska bli listad hos dem. Som exempel har Fantastikbokklubben en lista för sina medlemmar med rekommenderade tjänster där klubbens styrelse granskar alla på listan.
När det gäller testläsare är det givetvis inte lika lätt att kolla upp, men då finns det fler sätt att skydda dig på. Till exempel kan du, samtidigt som du skickar iväg manuset, även skicka en kopia till dig själv. Spara det mejlet oöppnat. Skulle det uppstå en tvist kan du alltid använda mejlet, med dess datum, som ett bevismaterial för att det var du som skrev manuset först. Så kan du givetvis också göra om du skickar till en lektör, redaktör eller korrläsare.
Skicka manuset till ett förlag
När du känner att ditt manus är färdigt är det dags att välja utgivningsform. Du kan aldrig förlora upphovsrätten till ditt verk. Ett förlag hyr under en avtalad tid rätten att ge ut verket i en i avtalet nämnd form. Står det inget om olika former (pappersbok, e-bok, ljudbok, teatermanus, film etc.) i ditt avtal, se till att det skrivs in innan du sätter din signatur på pappret.
Egenutgivning
Med egenutgivning menas att du står för innehåll, formgivning och tryck. Om du köper in hjälp, till exempel för att måla ett omslag, är upp till dig. Samma sak med lektör, redaktör, grafisk form och att du anlitar ett tryckeri. Det är förmodligen ingen som kan trycka en egen upplaga i sin källare, men tänk på att det är lika viktigt att oerhört få kan lektörsläsa eller korrläsa sitt eget manus, eller för all del måla omslagsbilden. Ska du ge ut själv, se till att ta bra hjälp.
Det finns så kallad ”print on demand” som alltså trycker en bok i taget vid efterfrågan, men det är fortfarande egenutgivning.
Vid egenutgivning (inklusive köp av tjänster hos ett print on demand-företag) äger författaren både verket (upphovsrätten) och utgivningsrätten. Författaren har rätt till hela vinsten vid utgivningar som sker den här vägen.
Risken med egenutgivning är att en del anser att egenutgivna böcker håller en lägre standard än förlagsutgivna. Det här behöver inte alls vara sant, men visst finns det egenutgivna böcker som borde ha fått både lektörshjälp och hjälp med utformningen innan de gavs ut. Ge ditt manus en seriös chans på marknaden!
Traditionella förlag
Traditionella förlag väljer vilka manus de vill ge ut. Som regel är det svårt att komma in på ett traditionellt förlag. Bara för att manuset är antaget betyder det sen inte att resan är färdig, utan arbete med en redaktör återstår innan manuset kan ges ut. Det finns författare som tror annat, men att skriva på ett förlagskontrakt är att åta sig en hel del arbete som dessutom ofta sker mot en deadline.
Det är som regel ingen risk att ditt manus blir kapat av ett traditionellt förlag. Du löper heller ingen ekonomisk risk. Ett traditionellt förlag betalar ut ett förskott och därefter en avtalad procent av vinsten per bok.
Hybridförlag
Ett hybridförlag är en utgivningstjänst som tar betalt för att ge ut ditt manus. Förlaget tar alltså ingen ekonomisk risk, det gör författaren. Enligt det avtal som du ingår med hybridförlaget får hybridförlaget rätten att ge ut ditt manus i en viss form (som till exempel pappersbok) och du får tillbaka en viss procent av ditt utlägg per bok. Ända tills den försäljningssiffra som är avtalad uppnås ligger alltså författaren ute med pengar.
Ett seriöst hybridförlag erbjuder professionellt redaktörsarbete och marknadsföring som en del av tjänsten. Hybridförlaget ska också ha en kontroll av manusets kvalité innan de vill skriva avtal med författaren. De hybridförlag som skickar ”utgivningserbjudanden” utan att ha lektörsläst ett manus är inte att betrakta som seriösa i mina ögon. Se till att antalet böcker som ditt utlägg ska täcka inte är för högt, att professionell redaktörshjälp är med i avtalet och att förlaget tar ansvar för att boken verkligen ges ut och marknadsförs professionellt.
Risken med ett hybridförlag är att taket för antalet sålda böcker som författarens ekonomiska satsning omfattar som regel är för högt. Säljer inte boken oerhört bra riskerar alltså författaren att gå back. Tänk på att det kan vara svårt att nå upp till den siffran som hybridförlaget föreslår, var realist när du tecknar ett hybridavtal. Fler än femhundra böcker är ovanligt att sälja för en debutant, men visst händer det och har hybridförlaget en redovisad marknadsföringsplan kan det gå bättre än du tänkt dig. Men räkna lågt om du vill få tillbaks dina pengar och göra en liten vinst på ditt manus.
Gråzonen
Tyvärr finns det en gråzon med tjänster som kallar sig förlag, men inte är det. Till dessa hör till exempel hjälp att ge ut via ett print on demand-företag. All sån hjälp är att likställa med ett paketpris för lektör, korrläsare, omslag och layout av inlagan. Det är inget fel att erbjuda ett sånt paket, men det är inte en förlagsverksamhet. Tyvärr finns det de som marknadsför ett paket som om det vore ett förlag. Se upp med vad du köper!
Hur kan författaren hitta rätt?
Det kan vara svårt för dig som är ny i branschen att veta vad som är vad. Både egenutgivning och traditionella förlag ställer sällan till med juridiska problem men se till att fråga både den som säljer tjänster och andra författare. Det finns som regel hjälp att hämta i olika författargrupper på Facebook om du är osäker. När det gäller det juridiska avtalet som du ingår kan du får hjälp av Författarförbundet att granska det innan du skriver på. Det gäller även dig som inte är medlem.
Lycka till!
/Anna
Anna Gable 