Jag närmar mig så smått en slutredigerad version av mitt nästa manus, Förintaren. Det är med andra ord dags att fundera på omslag, typsnitt och reklammaterial. Efter mycket sökande har jag bestämt mig för att genomgående använda Bachs Passacalgia och fuga i c-moll. Varför? Inte bara för att jag tycker om det och för att det är komponerat under den tid som manuset utspelar sig, utan för att allt inför ett boksläpp måste göras med noggrann beräkning.
Bachs musik är väldigt matematisk.
Min huvudperson är bra på trigonometri.
I verket är siffran sju genomsyrande.
I mitt manus finns saker som upprepas vart sjunde år.
I den fjortonde variationen arbetar Bach kring tonerna BACH vilka tillsammans utgör plats 14 i alfabetet.
Hela stycket är 293 takter. 2+9+3= 14.
När min huvudperson är 14 börjar manuset.
Temat i Passacalgian upprepas 21 gånger.
När min huvudperson fyller 21 börjar en ny fas i hans liv.
I originalhandskriften har Bach skrivit just det här verket uppochner i förhållande till övriga verk.
I mitt manus är det mycket som bokstavligt sker under ytan.
Hur beräknar du saker inför dina boksläpp?
/Anna
